Jag skulle kunna bli talesperson för "Det blir aldrig som jag tänkt mig"
Idag hade jag planerat att gå på en visning av en lägenhet som vi ville köpa. Men igår upptäckte vi att visningen va inställd och att den redan var såld. Typiskt! Så i ren panik ringde vi mäklaren till en annan som ligger ute och la ett bud. Men har inte hört nåt mer än.
Så hittade jag en fin idag i samma kvarter, men ska vänta tills visningen nästa helg och se vad som händer.

Får alltid så höga förhoppningar att när dom inte slår in blir jag såå besviken. Aldrig får jag mina första val, alltid får jag nöja mig med saker. Vill inte gå igenom livet bara med att vara nöjd. Nån gång kan man väl få det man vill. Är det för mycket begärt. Kommer växa upp till en cynisk ragata som kastar saker på folk som kommer in på min mark och klagar på ungdomarna och att livet va bättre förr. Ingen idé att drömma.. Mmmm framtiden!