Jag har alltid sagt att jag inte vill veta könet utan ha det som en morot eller vad man ska kalla det. Och att uppleva den gamla tiden när det inte fanns dagens teknik. Plus att jag inte vill veta att jag ska få en flicka bara för att de inte kan se att det är en pojke och riskera att sedan få en pojke när vi inrett hela rummet rosa. Hörde om en som råkat ut för det och det låter inte optimalt.

Nu håller jag på att förlora min allierade man till den andra sidan, vetarna, och jag vet inte längre hur länge jag kommer att kunna hålla mig om jag inte får hans stöd. Det är ju bekvämt med att veta, så att man kan planera namn, kläder och inredning men också för att få mer riktade presenter. Men vill jag eller vill jag inte det vet jag inte själv. Får se hur det blir på nästa ultraljud, då kanske jag frågar...