Ironiskt

Imorse vaknade Matilda vid halv fem. Efter nästan en timme lyckades hon somna om. Sen tog jag över Oskar igen

Han ville inte vara i vaggan så vi sov bredvid varandra i soffan en stund. Helt plötsligt var klockan halv åtta och Matilda ropade efter pappa.

Så ironiskt att när vi väl fick en sovmorgon kunde vi inte njuta av den utan blev stressade. Johan stressade iväg till jobbet och jag tog hand om barnen. Vi blev lite sena till dagis men möttes av Matildas bästis Elle. Hon stod och ropade efter Matilda. De är så söta de två, de älskar att dansa ihop.

Nu vilar Oskar i min famn. Stackarn äter dåligt och är konstant trött. Hoppas förkylningen går över snabbt.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Joanne - Tvåbarnsmamma innan 30

RSS 2.0