Idag var Oskar på sin sexmånaders kontroll inklusive läkarundersökning.

Nu är han 8 kg och 68 cm. Samma längd som sist så antagligen var det fel mätt förra månaden.

Pratade lite om hans ovilja att äta och sova men fick inga direkt raka besked eller så utan bara att vi ska fortsätta erbjuda honom annan mat och hoppas på att han plötsligt inser hur gott det är och hur mätt man blir.

Pratade med en annan mamma från huset som också har två barn i samma åldrar som vi och hon har samma bekymmer med sin son. Han ammar men ammar bara, han smakar på annan mat men äter inte och kopplar inte heller ihop mat med mättnad. Och han är också uppe hela nätterna. Misery likes company. (Elände delar med sig, typ)

På läkarundersökning kollades hans hjärta och lungor och höfter. Också han motoriska utveckling, han fick en leksak som han skulle flytta mellan händerna och han fick försöka dra sig upp med hjälp.

Han fick full pott på undersökningen så det var skönt. Och jag tänkte att nu har tre läkare lyssnat på hans lungor och säger att det låter bra då får jag lita på dem.

Nästa gång till BVC blir vid 8 månader och sen till läkaren igen vid 10.

Oskar har gjort en ny upptäckt med sig själv. Han har hittat sin snopp. Han är ibland där och griper tag när blöjan är av vilket inte gör så mycket om det inte är som idag när jag skulle byta hans bajsblöja.

Ena handen höll i fötterna för att inte de skulle landa i den smutsiga blöjan, den andra torkade rent och jag skulle behövt minst en till då det kom en liten hand trevandes och gärna ville greppa tag där mitt i kletet.

Suck, är detta hur det kommer vara varje gång nu?! Enklare med tjejen, hon intresserade sig aldrig direkt. Hon var nog aldrig där och pillade eller så. Hon ryckte hellre i fötterna.

Oskar är en riktig pappagris. Han fullkomligt älskar sin pappa.

Han vrider nästan huvudet ur led för att hålla blicken på honom när han går förbi. Han har ju inte fattat än att det går att vrida huvudet i sidled så han försöker bryta nacken bakåt för att se var han tar vägen.

Varje gång han ser sin pappa blir han ett enda stort leende. Ikväll satt jag med honom på golvet och skulle sätta på pyjamas så han fick sitta upp en stund medan jag ordnade. Då fick han syn på pappa sin och skrattade av lycka. Söta ungen.

Tur att han har vett att vara söt och glad på dagarna när han är så jobbig på nätterna.

Peppar peppar har han sovit bättre på pappas (såklart!) pass dvs från 19-24. Sen har han fått lite mat, vi försöker ta bort det målet men det går sådär, och sover ibland någon timme sen är han vaken en gång i timmen resten av natten. Suck!

Glömde skriva en sak i Oskars fem månaders inlägg. Det var att vi var på kontroll och vaccination i måndags.

Vaccinationen gick bra. Han grät precis när sprutan gavs men lugnade sig ganska fort. Men sen dess har han en hård bula bredvid ena "hålet" men verkar inte vara ömt. Matilda reagerade inte nämnvärt på första sprutan men grät ofta lite på den andra, de första tre vaccinationerna ges i två sprutor en i vardera lår.

Våran lilla Oskar är stor. Han väger nu 7,5 kg och är 68 cm lång. Matilda var motsvarande storlek vid 7 1/2 månad. Så han verkligen större än vad hon var, vilket syns på knubbet om inte annat. Hon var ganska långt under medel på vikten, men följde sin kurva, men närmare medel på längden och han är på medel på vikt och något något över medel på längden, tack pappa.

Ska verkligen bli spännande och se hur långa våra barn blir med tanke på hur mycket jag och Johan varierar i längd. Jag på 160 och han på 190, det kan bli precis hursomhelst.

Nu är Tosse mannen fem månader. Vi hade hoppats på att han skulle sova hela nätter vid det här laget men så är inte fallet.

Han somnar nästan problemfritt men han sover lätt och vaknar och somnar inte om själv. Han vill känna en hand eller få lite buff. Det kan bero på att han varit sjuk så mycket att han inte lärt sig sova djupt, vi får hoppas på det och att nu när våren är här och förkylningarna släpper greppet ska han kunna lära sig det.

Han vänder sig från mage till rygg på en sekund så länge båda armarna är framåt så att lära sig krypa finns inte på kartan.

Han har provat gåstolen och når ner med tårna nu och kan ta sig lite bakåt.

Han är stadig och kan sitta upp om han får stöd i sidled. Han tycker om att sitta i Bumbo stolen eller matstolen.

Han hatar mat i fast form. Han hatar allt som kommer från en sked, inklusive D-dropparna. Vi har testat med ris, brödsmulor och bitar av majskrok men allt är vidrigt och får kväljningar.

Han biter gärna på leksaker och dreglar massor. Men har inga tänder i sikte.

Nu har lilla killen upptäckt sina fötter. När han ligger utan strumpor tar han tag i stortårna och rullar ihop sig som en boll.

Han har länge varit intresserad av sina händer och gärna tagit våra fingrar och försökt bita på dem. Han biter på leksaker mycket mer än vad Matilda gjorde som liten.

Igår när han satt i morfars knä försökte han få tag i hans händer när han gestikulerade. Han är mycket mer med nu och försöker ta tag i saker och leksaker.

Oskar har ett magiskt sjunde sinne. Men det är inte så välkommet.

Han kan på hundra meters avstånd (något överdrivet för effekt) känna av så fort huvudet träffar kudden och direkt vakna. Det där med vila när bebis vilar är inget han vill att vi ska anamma.

Han kan även känna av när jag och pappan får ett ögonblick över för att vars kärvänliga. Så fort vi myser, pussas, hånglar - tja vad som egentligen- så vaknar han eller gnyr eller skriker.

Han vill verkligen driva oss till vansinne och samtidigt säkerställa sin roll som minsting och inget mellanbarn.

Igår var jag på dopsamtal med prästen och den andra familjen. Den andra pojken som ska döpas är ca 3 månader äldre än Oskar.

Oskar var med i förhoppningen om att han skulle somna i vagnen på väg dit. Men det var stora blå ögon som tittade upp. Och under hela samtalet satt han i knät och pratade och var glad. Fick en liten dipp mot slutet och blev trött.

Var lite roligt att det visade sig vara Matildas bästa kompis E's kusin som ska döpas med honom. Så kul för Matilda att få träffa sin bästis i kyrkan. Får se om de vågar leka med varandra där.

För er som ska komma, här är lite info.
* Ni kan komma vid 13:15
* Sitt på vänster sida i kyrkan
* Lokal är fortfarande inte bekräftad, vi håller tummarna annars blir det hemma hos oss.

Tips på ev presenter:
* Svart fotoalbum från Åhléns
* Pengar till hans konto (maila mig för nr)
* Kläder i minst 68
* "Dog tag" smycke (typ armé) med hans namn på

Han har redan en "mitt första år" bok och namntavla. Men andra tavlor är välkomna.

Vid frågor eller så maila eller ring mig. Uppgifterna står på baksidan av inbjudan.

Vi har gått bakåt i sömnutvecklingen med Oskar. När vi hade det som bäst sov han 2 1/2 timme i sträck och ammade sen och somnade om. Men sen blev det för mycket av en kamp mellan oss när han skulle amma så jag orkade inte mer. Försökte hålla kvar det två gånger om dagen men inte ens det blev hållbart. Suck.

Nu somnar han ganska enkelt med hjälp av flaskan men han äter alldeles för små portioner. Han borde äta minst 130 ml per gång och ca 6 gånger per dygn. Men han äter mellan 90-120 ml per gång och typ var och varannan timme.

Fram tills denna veckan somnade han vid 19-19:30 och sov till 21:30/22 och åt lite. Sen vaknade vid 00/01 och åt och sen 03/04/05. Så jobbigt för allt jag vill är att han ska äta en stor portion som han står sig på en hel natt. Men efter att ha ätit 90-120 ml är han slut och somnar och han vill inte ha en snabbare napp. Suck.

Vi hade verkligen inte det här problemet med Matilda. Hon ammade och slutade nattmål vid fyra månader, sov hela nätter vid tre och började äta gröt vid fyra månader. Medan han inte förstår alls vad han ska göra med skeden och bara skriker.

Giv oss styrka. Vi älskar honom när han är glad men sen biter jag nästan sönder tänderna när han skriker och bråkar på nätterna.

Vi närmar oss Oskars dop. Det är bara typ två veckor kvar nu.

Igår blev det klart med gudföräldrar. Till honom blir det våra goda vänner Ted och Ankie. Ankie ska även ta lite bilder under dopet, hon fotade min brors bröllop så det kommer blir perfekt.

Jag har delegerat lite bankning och matlagning så det är skönt. Mamma och mormor bakar kakor, mamma ska göra en sallad. Jag ska göra en tårta är förhoppningen, men känner jag att jag inte har tid/orkar så får jag köpa en färdig och bara dekorera den.

Jag måste prova dopklänningen på honom. Jag hoppas att den passar för den för det är samma som Matilda och Johan och hans släkt hade.

Vi har inte fått klartecken på lokalen än. Jag hoppas vi kan få låna den men annars får vi ha en stående dopfika hemma hos oss. Om vi kan klara en sittande middag för 20 personer borde vi kunna klara en fika - hoppas jag.

Oskar utvecklas i rasande takt han med. Idag kom första skrattet. Det var fantastiskt. Vi satt och pratade han och jag och så kom ett litet hest skratt. Behöver jag säga hur lycklig jag blev?!

Han kan vända sig från mage till rygg. Inte helt med mening men han spänner kroppen och tippar över. Nu närmar han sig att vända sig från rygg till mage. Han lägger sig i sidoläge och ligger kvar där. Idag höll jag en hand bakom honom så han inte föll tillbaka och tillslut kom han runt.

Han kan greppa giraffen Raffe i gymet och försöker dra hans fötter till munnen. Han älskar sina händer och knäpper dem och tittar på dem och biter och slickar på dem hela tiden.

Han är så stadig nu vår lille man. Vi provsatt barnstolen och det är inte långt kvar. Han blev trött i ryggen ganska snabbt och hängde lite på sniskan men höll upp huvudet. Snart blir det gröt i stolen. Spännande.

Idag har jag haft en spontan fotosession med Oskar. Har mest tagit bilder med telefonen tidigare så nu åkte systemkameran fram. Med Matilda hade vi den framme hela tiden så att man alltid kunde fota med den plus att vi inte hade iphone då.

Nu kan vi inte ha kameran liggande framme utan att en liten tjej är där och pillar.

Här är några av bilderna, från telefonen.

I måndags blev vår lille man 3 månader! Han är så stor nu och väl utvecklad.

I onsdags fick han sin första vaccinering och vägde och mätte. Nu är han 6,1 kg och 60,5 cm.

Idag märkte jag att han håller på att få sina första tänder i överkäken. Han är tidig med allt lillkillen. Han tippar från mage till rygg, är stadig i nacken och kan hålla upp huvudet och bröstet vid magläge och nu tänder. Var ska det sluta?!

Matilda älskar sin bror just nu. Han får massor av kramar och klappar på huvudet. Ibland ska hon "försvara" honom på dagis och knuffar bort de andra barnen och säger "Tildas". Det värmer mammahjärtat och vi njuter så länge friden håller i sig.

Idag var Oskars första läkarbesök. Höll nästan på att missa det. Läkaren kom ut och ropade efter Nils. Sen tyckte jag att han sa vårt efternamn så jag fick fråga vad han sa. Och visst var det vår Oskar.

Han lyssnade på lungorna, tittade i öron och hals men kunde inte se något konstigt. Därför trodde han att det bara var en vanlig förkylning. Skönt att veta det så får vi bara rida ut det.

Oskar fick lite luftrörsvidgande medicin som han börjar dricka nu. Förhoppningsvis ska den underlätta hans hosta. Han är så trött nu vår lille man. Han sover, äter lite lite och sover igen. Eller försöker sova.

Matilda hjälpte mig med honom ikväll. Jag vaggade honom till sömns i vaggan och när jag gick därifrån tog hon över och drog upp speldosan och vaggade. Älskade unge.

Vår lille kille sportar en omvänd munkfrisyr numera. Han har skavt bort så mycket hår i nacken. Ser sjukt roligt ut.

Jag tycker han blivit lite ljusare uppe på huvudet men bak i nacken är han fortfarande riktigt mörk. Bara han inte blir rödhårig eller iaf får sånt pigment. Räcker med att mina pigment som spökar i generna. Blir rosa och sen blek och sen efter flera veckors försök kan jag bli lite brun.

Han är stark vår lille kille. Han häver sig upp på armarna och slår runt. Han boxar sakerna i gymmet och har greppat en gång. Men mesta delen av tiden är nävarna hårt knutna.

Vi brukar linda in honom i en filt när han ska sova så han inte kan vifta så mycket med armarna eftersom han fortfarande har spädbarns rycken. Men nu börjar han bli för stark för det, han sliter loss sina armar och lyckas ibland få upp filten över ansiktet istället så nu görs det bara under uppsikt.

Idag var jag med Oskar på 2 månaders kontroll vilket även innebar läkarbesök.

Han väger nu ca 5,3 kg och är drygt 57 cm lång. Han växer på bra och följer kurvorna.

Medan vi var där var morfar hemma med Matilda. Tur det när det drog ut på tiden. Tog nästan en timma allt som allt.

Vägde mig med Oskar igår här hemma och vågen visade nästan 5,5 kg. Han börjar bli lite bebisknubbig med riktiga lår och mage som liknar en padda för att den är platt och sticker ut i sidan.

Han har redan börjat växa ur 50 och vissa 56 kläder.

Han äter fortfarande en massa ersättning som tillägg för att bli mätt.

Han börjar tycka om att bada, iaf fram tills det är dags för huvudet.

Han sover bättre på natten nu och sover ca 2,5 timme åt gången sen mat och somna om. På dagarna är han svårare att få att sova längre stunder själv.

Nu är Oskar åtta veckor.

Det har både gått väldigt fort och samtidigt ganska långsamt. Han har utvecklats en hel del på den här korta tiden.

Han kan hålla upp huvudet nästan en minut i magläge. Håller det högt till och med.

Han ler ibland (antagligen fortfarande på grund av magen men vad gör det). Han skrattade idag, enligt sin far, jag missade det.

Med hjälp kan han rulla från mage till rygg. Med hjälp menas med viss lutning. Tex om han ligger i soffan. Idag lyckades han när vi tränade på magen på golvet och jag höll händerna under hans bröstkorg. Han tyckte det var läskigt att rulla runt.

Han har vuxit i nästa nappstorlek och sportar nu MAM 0-6.

Han använder storlek 2 i blöjor. Snart dags för 3 då han läcker ibland. Vet inte om det egentligen beror på storleken eller på den lilla kroppsdelen.

Vi har upptäckt att han helst sover inlindad som en kåldolme. Då väcker han inte sig själv när han viftar med armarna.

Vi har en ny vän i Windi pysventil. Fick den med ett gratis paket och provat den några dagar nu.

Det är som ett litet rör som trycks upp i rumpan. Den hjälper bebisen att få ut gaser ur magen och även den avföring som står i tarmen och ska ut. Och det är helt naturligt, inga mediciner eller så.

Oskar blir lugn efter att ha använt den. Sen håller inte den effekten så länge men det kan vi nog inte anklaga den för.

Vi använder den mest på kvällen, man får bara använda den tre gånger per dygn och det blir ofta stökigt när den används, då det kommer vätskor ur alla tre ändar samtidigt så det är inget man gör mitt i natten direkt.

Det är lite skönt nu att få ensamtid med lille Oskar. Känns som han ofta blir bort prioriterad den stackaren.

Nu kan vi sitta och mysa tillsammans eller han kan gymma på golvet utan rädsla för flygande leksaker eller dockvagnar.