Diamant är en evighet

På lördag ska vi åka och fira min farmor och farfars diamantbröllopsdag. Det är så sjukt, det har varit gifta en hel evighet. Tror diamant är typ 75 år eller något. Det är sinnessjukt. Men ändå så underbart. Det visar ju att det verkligen finns de som träffas när de är unga och kan hålla ihop ett helt liv ihop.

De är verkligen söta och aktiva. De är ute på Internet vilket de började med för inte så länge sen. De är ute och reser och går danskurser. Jag hoppas jag kommer vara likadan när jag är i den åldern. Och framförallt hoppas jag kunna laga lika god mat som min farmor. Det kanske är därför de har hållit ihop så länge - insikt!

Shopping oldstyle

I lördag kom Camilla och Helena till Stockholm och gjorde mig sällskap i en heldag på stan. Vi fikade tre gånger varav på en Annika var med. Sen gick vi runt i affärer, pratade minnen och nutid. Så kul att träffas igen allihop, det var så sjukt länge sen sist.

Nästa gång måste bli snart. Jag röstar för maj eller juni!

Redo för sommaren

Nu är jag redo för sommaren. Jag har mina sommarskor klara och vill bara att det ska bli varmt så jag kan ha dem på mig. Kanske med en stor t-shirt och jeansshorts. Vill ha varmt nu.



 

Vårdepression?

Fick precis en länk skickad till mig om vårdepression. Kan det vara därför jag sover dåligt och drömmer mycket.

Låter så konstigt bara, att vara deprimerad för tråkvintern ska ta slut. Och hur ska man kunna vara ute på dagarna när man har ett kontorsjobb? Men kan iaf testa att äta mer D-vitamin. Nu vill jag ha vår och uteserveringar. Men framförallt vill jag INTE ha mer minusgrader. 

Så konstigt att det kan vara sant, eller?

Jag har haft problem att sova hela förra veckan för att jag drömmer så konstigt just nu. Jag har en period ungefär en gång om året då jag bara drömmer konstiga drömmar och det är nu. Jag har drömt om allt möjligt, bla att en norsk film vann bästa film på Oscarsgalan, att Lily Aldrin hoppade efter lila glödlampor i nattduellen från Mästarnas mästare, och att jag tog min chefs mobil för att kolla på bebisbilder på hennes dotter.

Det värsta är att oftast är mina drömmar lika verkligheten eller så känns de bara verkliga. Efter att ha skällt ut min kära man åtskilliga gånger när jag vaknat och sen fått veta att det faktiskt var en dröm, har jag nu för vana att alltid fråga först om det var så. Sa han så, har det hänt.

Om någon nångång vill testa sina drömtydarkunskaper är jag ett ultimat mål. Mina är så skumma de kan bli. Eller vad sägs om att få tårna doppade i gräddfil av en kompis.

Jag visste ju det

Alla har skrattat och frustat lite framför och bakom min rygg när jag berättar om min fobi. Den kan tyckas vara ganska obefogad i Sverige men nu har jag fått bevis så haha!

Jag är en av de som inte klarar av skräckfilmer, thrillers eller liknande. Jag får väldigt lätt mardrömmar. När jag var i 10 års åldern såg jag Hajen och på grund av den har jag nu en akut hajfobi. Jag har försökt vara rationell och kolla på informationsprogram som gör att jag hoppar högt i soffan och jag har till och med försökt med IRL. Jag skulle gå i en plastgång genom ett stort akvarium med hajar. Gissa om jag blev rädd.

Min fobi har sen växt till att förutom hav även räkna in Mälaren, Medelhavet och insjöar. Och det är lite konstigt. Men jag klarar inte att komma ut till mer än knäna i någon typ av vatten innan jag kollar efter mörka skuggor och fenor i vattnet. Och min fobi stannar inte bara vid mig, om någon jag håller av simmar ut i vattnet kan jag knappt titta och jag skriker från stranden att komma in.

Men till saken, jag såg precis den här länken, och nu är det bevisat att det finns hajar i svenska vatten.

Äntligen slut, nästan

Snart, jag hoppas, är det slut på ännu en arbetsvecka. Som jag har längtat till fredag. Den här veckan har inte varit en favorit. Jag har knappt kunnat sova på nätterna på grund av mina helskumma drömmar. Jag har haft migränliknande huvudvärk, som lindrades med godis. Inte alltid man får sån god kuckelimuckmedicin.

Ikväll blir det afterwork på Mosaik med alla underbara människor. God mat och god dricka. Sen förbi Annika på vägen hem och träffa henne och Vickan för lite reunion. Synd att inte Cammi kunde imorgon annars kunde vi ha haft en riktig reunion med alla fem.

Mitt liv som tvåbarnsmamma

Bloggen handlar om mig, mina två barn och mina tankar och funderingar kring barnuppfostran och allt annat som rör vardagen.

RSS 2.0